Välj ditt språk
Mikroekonomikurs
Över 2 miljoner studenter världen över

Mikroekonomikurs

Bemästra de grundläggande principerna som förklarar hur marknader fungerar, hur företag fattar beslut och hur konsumenter fördelar resurser. Denna kurs täcker allt från utbud och efterfrågan till spelteori, elasticitet och marknadsmisslyckanden. Oavsett om du satsar på en karriär inom ekonomi eller skärper din analytiska förmåga, får du rigorösa verktyg med verkliga tillämpningar.

Dedika för företag

Vad du kommer att lära dig:

Du kommer att bygga en heltäckande förståelse för mikroekonomisk teori, med början i knapphet och alternativkostnad och vidare genom konsumentval, produktion och kostnadsanalys. Du lär dig hur marknader med fullständig konkurrens uppnår effektivitet och hur monopol och oligopol snedvrider utfallen. Kursen täcker elasticitet, välfärdsekonomi, externaliteter och beteendemässigt beslutsfattande. Du kommer också att utforska faktormarknader, utvärdering av offentlig politik och empiriska metoder för att testa ekonomiska teorier. När du har slutfört kursen kommer du att kunna tillämpa mikroekonomiskt resonemang på affärsstrategi, politikanalys och professionell kommunikation.

Hur du studerar praktiskt Mikroekonomikurs

Hur du övar Mikroekonomikurs

För dig som är företag och vill utbilda ditt team

På Dedika för företag anpassas kursen med övningar och exempel från just din verksamhet, på det sätt som ditt företag behöver.

Klicka här

Kursinnehåll

8 Kapitlen • 40 LektionerVaraktighet mellan 4 och 360 timmar (du bestämmer)

Kapitel 1Se detaljer

Mikroekonomiskt tänkandes grunder

  • Lektion 1 • Knapphet, val och avvägningar

    Knapphet tvingar aktörer att välja mellan konkurrerande användningar av begränsade resurser. Detta avsnitt fastställer varför avvägningar existerar och hur alternativkostnad kvantifierar värdet av förlorade alternativ.

  • Lektion 2 • Det ekonomiska sättet att tänka

    Ekonomiskt resonemang använder marginalanalys och incitament för att förutsäga beteende. Studenterna tillämpar detta ramverk för att skilja positiva från normativa ekonomiska påståenden.

  • Lektion 3 • Specialisering och vinster av utbyte

    Komparativa fördelar förklarar varför specialisering och frivilligt utbyte skapar ömsesidiga vinster. Studenterna beräknar komparativa fördelar och identifierar grunden för fördelaktig handel.

  • Lektion 4 • Ekonomiska modeller och deras begränsningar

    Modeller förenklar verkligheten för att generera testbara förutsägelser om ekonomiskt beteende. Studenterna utvärderar modellantaganden och förstår när förenklingar förvränger verkliga slutsatser.

  • Lektion 5 • Produktionsmöjligheter och effektivitet

    Produktionsmöjlighetskurvan illustrerar avvägningar i produktion och effektivitet. Studenterna tolkar punkter på, innanför och bortom kurvan för att bedöma produktionskapacitet.

Kapitel 2Se detaljer

Utbud, efterfrågan och marknadsjämvikt

  • Lektion 1 • Producentutbud och dess bestämningsfaktorer

    Utbud speglar de kvantiteter producenter är villiga att erbjuda till olika priser, drivet av kostnader och teknologi. Studenterna identifierar utbudsskiftare och konstruerar marknadsutbudskurvor.

  • Lektion 2 • Komparativ statisk analys

    Komparativ statik förutsäger nya jämvikter efter exogena chocker i utbud eller efterfrågan. Studenterna tillämpar tekniken på simultana skift och fall med tvetydiga utfall.

  • Lektion 3 • Konsumentefterfrågan och dess bestämningsfaktorer

    Efterfrågan speglar de kvantiteter konsumenter är villiga och har möjlighet att köpa till olika priser. Studenterna skiljer rörelser längs efterfrågekurvan från skift orsakade av icke-prisrelaterade faktorer.

  • Lektion 4 • Priskontroller och marknadssnedvridningar

    Pristak och prisgolv hindrar marknader från att klara ut, vilket skapar ihållande överskott eller brist. Studenterna utvärderar välfärdskonsekvenser och oavsiktliga effekter av bindande priskontroller.

  • Lektion 5 • Marknadsjämvikt och prisanpassning

    Jämvikt uppstår där utbjuden kvantitet är lika med efterfrågad kvantitet, vilket klarar ut marknaden. Studenterna löser jämvikt algebraiskt och grafiskt samt spårar anpassningsvägar.

Kapitel 3Se detaljer

Elasticitet och dess tillämpningar

  • Lektion 1 • Priselasticitet i utbud

    Utbudets elasticitet speglar hur snabbt producenter anpassar produktionen som svar på prisförändringar. Studenterna kopplar utbudselasticitet till produktionshorisonter och resursers rörlighet.

  • Lektion 2 • Inkomst- och korspriselasticitet

    Inkomstelasticitet klassificerar varor som normala, inferiora eller lyxvaror; korspriselasticitet identifierar substitut och komplement. Studenterna använder dessa mått för att prognostisera efterfrågeskift till följd av inkomst- eller prisförändringar.

  • Lektion 3 • Elasticitet och totalintäkt

    Sambandet mellan elasticitet och totalintäkt vägleder företags prissättningsbeslut. Studenterna förutsäger intäktsförändringar från prisjusteringar över olika elasticitetsintervall.

  • Lektion 4 • Priselasticitet i efterfrågan

    Priselasticitet i efterfrågan kvantifierar hur känsligt efterfrågad kvantitet reagerar på prisförändringar. Studenterna beräknar båg- och punktelasticiteter och klassificerar efterfrågan som elastisk, oelastisk eller enhetselastisk.

  • Lektion 5 • Skatteincidens och elasticitet

    Fördelningen av skattebördan mellan köpare och säljare beror på den relativa elasticiteten i utbud och efterfrågan. Studenterna beräknar den andel av en styckskatt som bärs av varje sida av marknaden.

Kapitel 4Se detaljer

Konsumentval och nyttoteori

  • Lektion 1 • Inkomst- och substitutionseffekter

    En prisförändring genererar både en substitutionseffekt och en inkomsteffekt på efterfrågad kvantitet. Studenterna bryter ned prisförändringar med Slutskys metod och klassificerar varor efter effektens riktning.

  • Lektion 2 • Härledning av den individuella efterfrågekurvan

    Efterfrågekurvan härleds genom att spåra optimala val när priset varierar, med konstant inkomst. Studenterna konstruerar pris-konsumtionskurvor och kopplar dem till nedåtlutande efterfrågan.

  • Lektion 3 • Nyttomaximering och optimalt val

    Konsumenter maximerar nyttan där indifferenskurvan tangerar budgetlinjen. Studenterna löser optimala varukorgar algebraiskt och grafiskt med den ekvimarginala principen.

  • Lektion 4 • Indifferenskurvor och budgetrestriktioner

    Indifferenskurvor kartlägger kombinationer som ger samma nytta; budgetrestriktioner definierar överkomliga mängder. Studenterna ritar båda verktygen och identifierar det möjliga området för konsumentval.

  • Lektion 5 • Preferenser och nytta

    Nytta representerar den tillfredsställelse konsumenter får av varor, mätt ordinalt eller kardinalt. Studenterna tillämpar preferensaxiom och konstruerar nyttofunktioner från konsumentrankningar.

Kapitel 5Se detaljer

Produktions- och kostnadsanalys

  • Lektion 1 • Kortsiktiga kostnadskurvor

    Kortsiktiga kostnader delas upp i fasta och rörliga komponenter som formar genomsnitts- och marginalkostnadskurvor. Studenterna härleder och ritar TC, TVC, AFC, AVC, ATC och MC från en produktionsfunktion.

  • Lektion 2 • Långsiktig kostnad och skalfördelar

    På lång sikt är alla insatsvaror variabla, vilket gör att företag kan välja optimal anläggningsstorlek. Studenterna konstruerar den långsiktiga genomsnittskostnadskurvan som en envelopp av kortsiktiga kurvor och identifierar skalfördelar.

  • Lektion 3 • Isokostlinjer och kostnadsminimering

    Kostnadsminimering kräver att man väljer den insatskombination där isokostlinjen tangerar isokvanten. Studenterna löser minsta-kostnads-kombinationer av insatsvaror och analyserar hur prisförändringar på insatsvaror påverkar val.

  • Lektion 4 • Vinstmaximering och produktionsbeslut

    Företag maximerar vinsten genom att producera där marginalintäkt är lika med marginalkostnad. Studenterna tillämpar MR = MC-regeln över marknadsstrukturer och utvärderar nedläggningsbeslut kontra fortsättningsbeslut.

  • Lektion 5 • Produktionsfunktioner och skalavkastning

    En produktionsfunktion kartlägger insatskombinationer till maximala produktionsnivåer. Studenterna identifierar marginal- och genomsnittsprodukter och klassificerar skalavkastning som ökande, konstant eller avtagande.

Kapitel 6Se detaljer

Fullständig konkurrens och marknadseffektivitet

  • Lektion 1 • Konsument- och producentöverskott samt välfärd

    Konsument- och producentöverskott mäter välfärdsvinsterna från marknadsutbyte. Studenterna beräknar totalt överskott, identifierar dödviktsförlust och utvärderar effektiviteten på konkurrensmarknader.

  • Lektion 2 • Kännetecken för fullständig konkurrens

    Fullständig konkurrens kräver många pristagarföretag, homogena produkter och fritt inträde och utträde. Studenterna bedömer verkliga marknader mot dessa villkor och förstår antagandet om pristagarbeteende.

  • Lektion 3 • Branschens kortsiktiga utbudskurva

    Branschens utbudskurva är den horisontella summan av enskilda företags utbudskurvor ovanför minsta AVC. Studenterna härleder den och använder den för att bestämma kortsiktig marknadsjämvikt.

  • Lektion 4 • Långsiktig jämvikt och nollvinst

    Inträde och utträde driver den långsiktiga konkurrensjämvikten till noll ekonomisk vinst vid minsta ATC. Studenterna spårar anpassningsprocessen och skiljer mellan branscher med konstanta, ökande och avtagande kostnader.

  • Lektion 5 • Kortsiktig jämvikt för företag

    Ett konkurrensföretag maximerar vinsten genom att sätta produktionen där P = MC, givet marknadspriset. Studenterna beräknar vinst eller förlust grafiskt och avgör om företaget bör fortsätta verksamheten eller lägga ned.

Kapitel 7Se detaljer

Monopol och marknadsmakt

  • Lektion 1 • Reglering av monopolmakt

    Reglerare hanterar monopolineffektivitet genom pristak, genomsnittskostnadsprissättning eller strukturella åtgärder. Studenterna utvärderar avvägningarna för varje tillvägagångssätt, inklusive dilemmat med naturligt monopol.

  • Lektion 2 • Prisdiskriminering

    Prisdiskriminering gör det möjligt för en monopolist att ta ut olika priser av olika köpare, vilket fångar mer överskott. Studenterna analyserar första, andra och tredje gradens diskriminering och deras välfärdsimplikationer.

  • Lektion 3 • Monopolprissättning och produktion

    En monopolist möter den nedåtlutande marknadsefterfrågekurvan och sätter MR = MC för att maximera vinsten. Studenterna härleder monopolpris, monopolmängd och monopolvinst grafiskt och algebraiskt.

  • Lektion 4 • Källor till och hinder för monopol

    Monopolmakt uppstår från hinder som förhindrar konkurrensinträde, inklusive kostnadsfördelar och exklusiv kontroll. Studenterna klassificerar hinder som naturliga, legala eller strategiska och bedömer deras varaktighet.

  • Lektion 5 • Välfärdskostnader för monopol

    Monopol begränsar produktionen under den konkurrensmässiga nivån, vilket skapar dödviktsförlust och omfördelar överskott. Studenterna kvantifierar välfärdstriangeln och jämför konsument- och producentöverskott under båda regimerna.

Kapitel 8Se detaljer

Ofullständig konkurrens och strategiskt beteende

  • Lektion 1 • Icke-priskonkurrens och reklam

    Företag på ofullständiga marknader konkurrerar genom produktkvalitet, reklam och innovation snarare än enbart pris. Studenterna utvärderar reklam som en signal, ett hinder och en källa till marknadsmakt.

  • Lektion 2 • Monopolistisk konkurrens

    Monopolistisk konkurrens kombinerar många företag med differentierade produkter och fritt inträde. Studenterna analyserar kortsiktig vinst och långsiktig nollvinstjämvikt samt utvärderar överkapacitet.

  • Lektion 3 • Oligopolmodeller och interdependens

    Oligopolister inser ömsesidigt beroende, vilket gör strategisk interaktion central för deras beslut. Studenterna jämför Cournot-, Bertrand- och Stackelbergmodellerna och deras jämviktsprediktioner.

  • Lektion 4 • Spelteorins grunder

    Spelteori tillhandahåller verktyg för att analysera strategiska beslut när utfall beror på rivalers val. Studenterna identifierar dominanta strategier, Nash-jämvikter och fångarnas dilemma i ekonomiska sammanhang.

  • Lektion 5 • Samverkan, karteller och stabilitet

    Samverkan ökar gemensamma vinster men undermineras av incitament att fuska och regleringstillämpning. Studenterna analyserar kartellbildning, stabilitetsvillkor och rollen av upprepad interaktion.

Certifiering

Ditt giltiga slutförandecertifikat

Den här kursen är för dig:

  • Studenter på grundnivå: bygger en rigorös grund inför avancerade kurser.

  • Affärsanalytiker: söker skarpare ramverk för pris- och konkurrensbeslut.

  • Politiska forskare: behöver formella verktyg för att utvärdera avvägningar inom program och reglering.

  • Karriärbytare: går in i ekonomirelaterade områden som konsultverksamhet eller offentlig förvaltning.

  • Entreprenörer: vill förstå kostnadsstrukturer, marknadsdynamik och konsumentbeteende.

  • Sökande till forskarutbildning: förbereder sig för program som förväntar sig flytande kunskaper i mikroekonomi.

Vad våra elever säger

Era lektioner är perfekta. Jag köpte årspaketet och har äntligen möjlighet att följa olika ämnen som intresserar mig utan att behöva byta plattform... tack för allt ni gör, jag har redan rekommenderat er till andra...
Giulio Carlo
Giulio CarloStudent inom Digital marknadsföring
Jag gillar hur lektionerna går rakt på sak och hur jag kan byta kapitel och hoppa över innehåll som jag inte behöver.
Mariana Ferres
Mariana FerresStudent inom Fotografi
Jag gillar innehållet och presentationssättet samt transkriptionen av videorna, vilket påskyndar processen!
Luciana Alvarenga
Luciana AlvarengaStudent inom Nageldesign
Plattformen är snabb och enkel att använda. Mångfalden av innehåll och de kompletterande videorna hjälper mycket i inlärningen.
André Felipe
André FelipeStudent inom Prompt Engineering

Viktigaste kompetenserna

FAQ

Vem är Dedika?

Är intyget giltigt i Sverige?

Är kurserna gratis?

Vad är kursens arbetsinsats?

Hur ser kurserna ut?

Hur fungerar kurserna?

Hur lång tid tar kurserna?

Vad kostar kurserna?

Vad är en EAD- eller onlinekurs och hur fungerar den?

PDF-kurs