Kurs i existentialism

Lektion 1 • Vad är existentialism?

Definierar existentialism som en filosofisk inriktning centrerad kring individuell existens, frihet och mening. Grundar kapitlet genom att rama in de centrala frågor kursen behandlar.

Lektion 2 • Existentialismens huvudsakliga grenar

Särskiljer teistiska, ateistiska och fenomenologiska strömningar inom existentialismen. Förbereder studenter på att läsa tänkare inom dessa grenar utan att blanda samman deras utgångspunkter.

Lektion 3 • Historiska rötter och föregångare

Spårar intellektuella förfäder från antik filosofi till 1800-talstänkande. Visar hur existentialismen uppstod som en reaktion mot rationalism och idealism.

Lektion 1 • Heideggers vara-i-världen

Undersöker Heideggers omorientering av fenomenologin mot frågan om varat. Introducerar Dasein, kastadhet och omsorg som centrala existentiella strukturer.

Lektion 2 • Att tillämpa fenomenologisk beskrivning

Vägleder studenter i att praktisera förstapersons fenomenologisk analys av vardagssituationer. Bygger den beskrivande färdighet som används genom hela kursen.

Lektion 3 • Husserl och den fenomenologiska vändningen

Förklarar Husserls metod att sätta antaganden inom parentes för att beskriva den rena erfarenheten. Etablerar den metodologiska verktygslåda som existentialisterna ärvde och omformade.

Lektion 1 • Det etiska existensstadiet

Undersöker det etiska stadiet som förpliktelse till universell plikt och självkonsekvens. Blottlägger dess gränser när universell etik kolliderar med enskilda personliga krav.

Lektion 2 • Förtvivlan och självet

Analyserar Kierkegaards begrepp om förtvivlan som ett misslyckande att relatera rätt till sig själv. Kopplar förtvivlan till det existentialistiska temat autentiskt själv.

Lektion 3 • Subjektivitet som sanning

Introducerar Kierkegaards påstående att sanning är subjektivitet, i motsats till hegelska objektiva system. Fastställer varför personligt engagemang, inte abstrakt förnuft, definierar autentisk existens.

Lektion 4 • Det estetiska existensstadiet

Analyserar det estetiska stadiet som ett liv styrt av njutning, nyhet och undvikande av tristess. Visar hur estetisk existens kollapsar i förtvivlan utan djupare engagemang.

Lektion 1 • Guds död och nihilism

Undersöker Nietzsches förkunnelse att Gud är död och dess konsekvenser för värden och mening. Fastställer nihilism som den kris existentialismen måste övervinna.

Lektion 2 • Viljan till makt som livsprincip

Tolkar viljan till makt som självövervinnande och kreativ expansion snarare än dominans. Kopplar den till Nietzsches bredare vision av blomstrande existens.

Lektion 3 • Evig återkomst och bekräftelse

Utforskar den eviga återkomsten som ett tankeexperiment som kräver fullständigt bejakande av livet. Analyserar amor fati som den existentiella hållningen att älska sitt öde.

Lektion 4 • Övermänniskan och självskapande

Undersöker övermänniskan som Nietzsches ideal av självskapade värden bortom konventionell moral. Utvärderar dess relevans för existentialistiska teman som autenticitet och frihet.

Lektion 1 • Radikal frihet och ansvar

Undersöker Sartres påstående att människor är dömda till frihet och fullt ansvariga för sina val. Kopplar frihet till ångest, övergivenhet och förtvivlan.

Lektion 2 • Blicken och intersubjektivitet

Utforskar hur den andres blick objektifierar självet och genererar skam och konflikt. Introducerar Sartres redogörelse för social existens som fundamentalt konfliktfylld.

Lektion 3 • Ont tro och självbedrägeri

Analyserar ont tro som försöket att förneka frihet genom att behandla sig själv som ett fast ting. Studenter identifierar mönster av ont tro i vardagsbeteende och sociala roller.

Lektion 4 • Existentialismen är en humanism

Undersöker Sartres offentliga försvar av existentialismen mot kritiker från marxism och kristendom. Klargör hur existensen föregår essensen implicerar en humanistisk etik.

Lektion 1 • Absurdism i litteratur och konst

Analyserar hur Camus inbäddar absurdistisk filosofi i fiktion och drama. Studenter spårar filosofiska argument genom narrativ och karaktär.

Lektion 2 • Människan som revolterar och politisk etik

Undersöker Camus utvidgning av revolt till politiskt och etiskt motstånd mot förtryck. Kopplar individuell revolt till solidaritet och gränser för våld.

Lektion 3 • Filosofiskt självmord och trons språng

Analyserar Camus kritik av tänkare som flyr det absurda genom religiösa eller filosofiska språng. Särskiljer genuin revolt från undanflykt.

Lektion 4 • Det absurda tillståndet

Definierar det absurda som sammanstötningen mellan människans längtan efter mening och världens tystnad. Fastställer absurdismen som en utgångspunkt distinkt från existentialismen i egentlig mening.

Lektion 1 • Åldrande, kroppen och existentiella gränser

Utforskar de Beauvoirs fenomenologi kring åldrande och kroppsligt förfall som existentiella erfarenheter. Vidgar den existentialistiska analysen bortom ungdom och maximal kapacitet.

Lektion 2 • Det andra könet: Kvinnan som den Andre

Undersöker de Beauvoirs analys av kvinnan som den absoluta Andre konstruerad av patriarkal kultur. Kopplar Sartres ontologi till feministisk kritik av sociala roller.

Lektion 3 • Situerad frihet och förtryck

Analyserar hur materiella och sociala villkor begränsar men inte eliminerar frihet. Kritiserar Sartres abstrakta frihet genom att grunda den i konkreta situationer.

Lektion 1 • Kritik och samtida relevans

Kartlägger viktig kritik från strukturalism, feminism och postkolonialism. Bedömer vad existentialismen bidrar med till 2000-talets filosofiska och kulturella debatter.

Lektion 2 • Existentialism och politiskt tänkande

Analyserar existentialistiska bidrag till politisk filosofi, inklusive kritik av totalitarism och kolonialism. Utvärderar Sartres och Fanons politiska engagemang.

Lektion 3 • Existentiell psykoterapi

Undersöker hur existentialistiska begrepp anpassades till terapeutisk praktik av Frankl, Yalom och andra. Kopplar filosofiska idéer till kliniska tillämpningar.

Lektion 4 • Existentialism i litteratur och film

Spårar existentialistiska teman genom kanoniska litterära och filmiska verk. Studenter analyserar hur konstnärlig form kommunicerar filosofiskt innehåll.